De andinska ländernas ursprungsfolksorganisationer protesterar mot EU:s splittring av den Andinska gemenskapen, CAN. Istället kräver de ett anti-neoliberalt CAN som strävar efter alternativ integration.

De andinska ursprungsfolksorganisationerna menar att de bilaterala förhandlingarna mellan Peru, Colombia och EU hotar att splittra CAN, något som EU inte bryr sig om. De menar också att frihandelsavtal, såsom associeringsavtalet, framförallt skyddar de transnationella företagen men ökar folkens ekonomiska skuld och eliminerar dess möjlighet till suveränitet. Man kräver därför att de andinska regeringarna kallar till referendum för att folket själva ska få uttrycka sin åsikt om frihandelsavtal.

De andinska ursprungsfolksorganisationerna förespråkar istället en alternativ integration genom CAN, som utgår från en social, kulturell och politisk integration från folken, där harmonin med Moder Jord står i fokus. Internationell handel ska bara ses som ett kompelement till de lokala strategierna för en social och miljömässig rättvisa. Framförallt ska CAN och EU respektera de olikheter som finns i synen på utveckling.

Läs hela uttalandet här:

Ursprungsfolkens resolution om frihandelsavtalet CAN-EU

Öppet brev

Till Colombias, Ecuadors, Perus och Bolivias presidenter, till den Andinska Gemenskapen (CAN),
Till den Europeiska Unionen: Parlamentet, Kommissionen och den nuvarande presidenten
Till FN och ILO
Till den offentliga internationella opinionen

Stoppa EU:s splittrande av CAN!
Frihandelsavtalen med USA och EU förstör den andinska världen och CAN!
Integration utifrån folken för harmonin med Moder Jord och det fullvärdiga livet och de plurinationella staterna!

Ursprungsfolks- och bondeorganisationerna samt fackförenings- och folkrörelserna i de andinska länderna, sammankallades den 17 nov i Lima av den andinska sammanslutningen för ursprungsfolksorganisationer, CAOI. På det extrainkallade mötet analyserade man den Andinska Gemenskapens kris samt försöket till ett påtvingat frihandelsavtal med den Europeiska Unionen och deklarerar följande:

Med hänsyn till att:

Den Andinska gemenskapen befinner sig i kris på grund av den Europeiska Unionens samt Colombias och Perus regeringars inställning. Dessa möttes vid ett utrikesministermöte i Europa där man föreslog bilaterala förhandlingar av frihandelsavtalet, vilket bryter mot Guayaquil-avtalet som fastställt att förhandlingarna ska ske i block. Denna inställning motverkar den andinska integrationen.

De andinska ursprungsfolken och de sociala rörelserna i regionen har satt igång en process för alternativ integration, som går längre än den enbart kommersiella. Denna alternativa integration garanterar alla människors livskvalitet i harmoni med Moder Jord och det fullvärdiga livet, baserat på förfädernas traditioner och sätt att leva som med tanken om komplementerande sinsemellan, rättvisa och ömsesidighet mellan folken och Moder Natur.

• Frihandelsavtalens sanna ansikte visar sig i Peru, där frihandelsavtalet med USA har påtvingat landet 102 lagdekret. Dessa går emot ursprungsfolkens och de sociala rättigheterna, genom beslagtagande av territorier, skyddande av ockupationer av allmänna territorier, instabilitet och osäkerhet rörande gemensamma territorier, delning av jord, territoriell privatisering och återkoncentration av mark till stora landägare, givande av koncessioner till gruvindustrin för att använda mark som inte tillhör dem, privatisering av skogar där man som svepskäl utpekar markerna som jordbruksområden, privatisering av havs- och flodhamnar samt inskränkningar i arbetsrätten för små och medelstora företag.

• Frihandelsavtalen tvekar inte att splittra CAN, så som den peruanska regeringen visade när de beslutade om Lagdekretet 1075, som bryter mot beslut 486 i CAN vad gäller industripatent, priset på mediciner och immaterialrätt på biogenetiska resurser. Ett andra slag mot CAN är att ändringen av 486, som Peru och Colombia tvingade fram med hjälp av Ecuador, genomfördes genom omröstning och inte konsensus, vilket bryter mot Cartagena-avtalet.

• Frihandelsavtalet med den Europeiska Unionen, förklätt som Associeringsavtal, vägrar att hänsyn tas till de nationella säregenskaperna så som föreslagits av Bolivia samt påtvingar strategiska teman relaterade till investeringar, konkurrens, patent, offentliga upphandlingar och underlättanden av handeln. EU byter ut förhandlingarna med CAN mot bilaterala avtal med varje land och det spelar ingen roll om själva CAN upplöses i och med förändringen. Den Europeiska Investeringsbanken har större finansiell makt än Världsbanken och är mer auktoritär och interventionsbenägen. Avtalet stödjer direkt de europeiska transnationella företagen; ger hemliga lån till investeringsprojekt i infrastruktur, såsom de från IIRSA (Initiativet för Integration av Sydamerikas Regionala Infrastruktur) med flera, som i slutändan blir till en ”skuld” för våra regeringar och folk.

Vi beslutar att:

UNDERSTRYKA nödvändigheten av integreringen av våra folk, och dess inledande process som uttrycks i CAN, för att förhindra erövringen av våra samhällen och nationella ekonomier.

AVVISA alla former av splittring och desintegration av CAN på grund av påtryckningar från USA och EU, med hjälp av Alan Garcías och Álvaro Uribes regeringar som representerar den neoliberala modellen.

AVVISA alla former av frihandelsavtal med EU, vare sig det är genom regionala avtal eller genom bilaterala förhandlingar, därför att det sätter våra länders suveränitet i fara, representerar plundringen av våra folks naturresurser och skapar en ny form av kolonisering genom de transnationella företagen och det finansiella kapitalet.

KRÄVA att de andinska regeringarna kallar till referendum eller nationella rådfrågningar så att folken kan uttala sig kring alla former av frihandelsavtal eller internationella handelsavtal.

BEGÄRA att EU erkänner den historiska skulden, social och miljömässig, gentemot våra folk efter fem sekel av kolonisation av Abya Yala (Latinamerika).

STÖTTA det bolivianska folkets och regeringens värdiga och självständiga ställningstagande, och dess president Evo Morales, i att inte ge vika för de transnationella företagen och att inte förhandla om strategiska teman såsom den nationella kontrollen över utländska investeringar, konkurrensregler och offentliga upphandlingar samt industripatent. Likaså stödja deras kamp för att all slags internationell integration skall främja folkens och samhällenas livskvalité i harmoni med Moder Jord och det fullvärdiga livet.

SKAPA ett anti-neoliberalt CAN som främjar en alternativ och regional integration utifrån och för Folken och Samhällena, som inkluderar:
• Social, kulturell och politisk integration utifrån folken.
• Harmoni med Moder Jord och det fullvärdiga livet.
• Prioriterandet av stärkandet av de gemensamma lokala ekonomierna.
• Att all politik och alla investeringar som påverkar samhällena föregås av offentlig rådfrågan och samtycke, med information och med goda intentioner.
• Internationell handel, men som ett komplement till de lokala ansträngningarna för social och miljömässig rättvisa och som respekterar de olikheter som finns i synen på utveckling.

UPPMANING TILL DEN AKTIVA SOLIDARITETEN med ursprungsfolkens kamp: i Colombia med den historiska folkliga och ursprungsfolks- kraftansträngningen, som innefattar avvisandet av frihandelsavtalen med USA och EU; i Peru med samhällenas resning mot frihandelsavtalet med USA:s 102 lagdekret; i Ecuador med avvisandet av de transnationella gruvföretagens invadering av territorier; i Bolivia, som avvisar USA:s (anti-narkotikaorganisationen DEA:s och ambassadens) interventioner och försvarar skapandet av sin plurinationella stat.

Lima, 17 november 2008

• Coordinadora Andina de Organizaciones Indígenas, CAOI
• Confederación de Pueblos de la Nacionalidad Kichwa en Ecuador, ECUARUNARI
• Organización Nacional Indígena de Colombia, ONIC
• Consejo Nacional de Ayllus y Markas del Qollasuyu, CONAMAQ
• Federación Nacional de Mujeres Campesinas Indígenas
• Originarias de Bolivia Bartolina Sisa
• Confederación Sindical de Colonizadores de Bolivia, CSCB
• Confederación Nacional de Comunidades del Perú Afectados por la Minería, CONACAMI
• Central Obrera de Bolivia, COB
• Federación del Trópico de Bolivia
• Central Obrera Regional- El Alto
• Movimiento Cumbre de los Pueblos del Perú
• Confederación Campesina del Perú, CCP
• Asociación Nacional de Maestros en Educación Bilingüe del Perú, ANAMEBI
• Sindicato Único de Choferes Cobradores del Perú, SUCHOCOP
• Grupo de Iniciativas Urbanas de Lima

CAOI
COORDINADORA ANDINA DE ORGANIZACIONES INDÍGENAS Bolivia, Ecuador, Peru,
Colombia, Chile, Argentina