Förhandlingarna om bilaterala handelsavtal mellan EU och de andinska länderna Colombia, Peru och Ecuador går framåt med stormsteg. Samtidigt protesterar folkrörelserna. 

Mellan den 9-13 februari samlades representanter från Colombia, Peru och Ecuador i Bogota för att börja förhandla bilaterala handelsavtal med EU. Parallellt anordnades ett alternativt möte arrangerat av olika folkrörelser som kritiserar avtalen.  

-Handelsavtalen innebär en utsugning av våra naturresurser och en ny form av kolonisering genom de multinationella företagen, hävdar den andinska paraplyorganisationen för ursprungsfolk, CAOI, i ett pressmeddelande. De får stöd av miljöorganisationer, fackförbund och kvinnoorganisationer i sin kritik av EUs handelspolitik. 

Från början var det tänkt att EU skulle förhandla blockvis med alla länder inom den andinska gemenskapen, där även Bolivia ingår. Avtalet skulle inte bara innehålla handel utan även utvecklingssamarbete och politisk dialog. När de andinska länderna inte kunde nå en gemensam position i förhandlingarna blev det dock tydligt att det är handelsdelen som är av störst intresse för EU.  

Trots att EUs utrikeskommissionär Benita Ferrero Waldner från början understrukit vikten av att förhandla med alla länder samtidigt ”för att stärka integrationen mellan de andinska länderna”, dröjde det inte länge innan EU övergav den målsättningen och öppnade för möjligheten att fortsätta med handelsförhandlingarna bilateralt för de länder som ville. Beslutet applåderades av Colombia och Peru men väckte protester från Bolivia och Ecuador. 

Splittringarna inom den andinska gemenskapen bottnar i de stora ideologiska, sociala och ekonomiska skillnaderna mellan länderna. Bolivia, med vänsterpresidenten Evo Morales i spetsen, är det enda land som valt att helt ställa sig utanför handelsförhandlingarna.  Morales har ända från början riktat hård kritik mot de ojämlika villkoren i handelsdelen av avtalet och vägrat att gå med på de delar som rör patenträtt och biologisk mångfald. Den starkare patenträtt som EU vill ha riskerar bland annat att leda till en kraftig prisökning på läkemedel och att europeiska företag får monopol på läkemedelsmarknaden.  Morales har också kritiserat avtalet för att innehålla få framsteg på områden som rör mänskliga rättigheter och utvecklingssamarbete. EU har till exempel inte gått med på att förhandla de stränga visumregler som drabbar miljoner latinamerikanska invandrare i Europa.  

Men kritiken mot EU har kommit från flera håll efter beskedet om att det inte längre är ett överordnat mål att förhandla med länderna som ett block. De bilaterala förhandlingarna leder nu istället till en total splittring av den andinska gemenskapen, vilket både folkrörelserna och EU-kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso beklagat.

-Det är synd att integrationsförespråkarna inte håller bättre på sina principer utan väljer att sätta sina kommersiella intressen framför vårt behov att integrera våra folk, sa Morales efter beskedet om att EU skulle börja förhandla bilateralt. Colombia och Peru är däremot mycket villigt inställda till ett handelsavtal med EU. Med sina mer utvecklade ekonomier och marknadsliberala regeringar, har de stort intresse av att öka handeln med Europa. Peru satsar stort på exporten av jordbruksprodukter och för Colombia är EU redan en viktig marknad för produkter som kaffe, bananer, ferronickel och kol.  

Colombias representant i förhandlingarna, Fernando Cardesa Garcia, säger i en intervju i den colombianska veckotidningen Semana att nya frihandelsavtal kan bli en räddning för ekonomin nu under finanskrisen. Både Colombia och Peru har slutit liknande frihandelsavtal med USA men Colombia har inte lyckats få avtalet ratificerat av den amerikanska kongressen på grund av kritik mot brotten mot mänskliga rättigheter.

Eventuellt skulle ett bilateralt handelsavtal med EU kunna påskynda processen med att slutgiltigt också få igenom det amerikanska avtalet. Ecuador, med vänsterpresidenten Rafael Correa, ställde sig först negativt till ett handelsavtal med EU men ändrade sig sedan plötsligt och valde att påbörja förhandlingarna, om än med vissa undantag. Ecuador står annars närmare Bolivia både ideologiskt, socialt och ekonomiskt men betydelsefulla sektorer, som de stora bananexportörerna, har tryckt på för att få till ett handelsavtal med EU som de hoppas ska ge dem lägre tullar på bananer till den europeiska marknaden.

Malena Wåhlin, Latinamerikagrupperna, Quito, Ecuador

FAKTA:Förhandlingarna om ett associeringsavtal mellan EU och den andinska gemenskapen strandade i juli 2008, till stor del på grund av Bolivias kritik mot avtalet. De länder som vill kan nu förhandla fram bilaterala handelsavtal med EU medan områdena utvecklingssamarbete och politisk dialog fortfarande ska förhandlas gemensamt. Nästa förhandlingsrunda mellan EU och de andinska länderna beräknas hållas i Lima mellan den 23 och 27 mars.