EU vill förhandla fram ett så kallat associeringsavtal med Centralamerika. Ett avtal som gör alla till vinnare, menar förespråkarna. Ett avtal som gör ett fåtal redan rika ännu rikare samtidigt som det stora flertalet förlorar, menar kritikerna. Fram till nu har dock allt detta varit spekulationer. Men nyligen läckte ett utkast till det som troligen är EU-kommissionens förhandlingsmandat ut på Internet. Vad EU vill ha ut av avtalet är alltså lätt att få reda på. Latinamerika.nu reder ut turerna och kan publicera länkarna till den hemliga handlingsplanen.

- Om det är ett trick från EU:s sida är det ett dåligt sådant, säger Asier Malax från Oxfam Honduras.

- Vill EU luras borde de läckt ut ett mandat som är mer fördelaktigt för de centralamerikanska länderna. Men i det här fallet är det inte så. Jag vet inte hur ett mandat, sett ur Centralamerikas ögon, skulle kunna se värre ut.

Det var i maj förra året, under toppmötet mellan EU-länderna och de latinamerikanska regeringarna i österriskiska Wien, som beslutet togs att EU och Centralamerika ska börja förhandla om ett associeringsavtal. Beslutet föregicks dock av, enligt EU-kommissionen, flera års tjat från de olika centralamerikanska ländernas regeringar.

Associeringsavtalet är det mest långtgående avtal som EU sluter med länder, eller grupper av länder, i det som EU själva kallar för “tredje världen”. Tidigare har EU slutit associeringsavtal med Mexiko och Chile. Nu står en rad Centralamerikanska länder på tur. Först och främst är det Guatemala, Honduras, El Salvador och Nicaragua. Costa Rica väntas också ingå, men de vill helst förhandla fram ett eget avtal med EU. Något som EU-kommissionen flera gånger sagt nej till eftersom de enbart vill förhandla med dessa länder som en region. Panama kan komma att ingå i överläggningarna men då måste de först blir medlemmar av SIECA, den gemensamma ekonomiska centralamerikanska sammanslutningen.

Associeringsavtalet innehåller tre olika delar: Bistånd, politisk dialog och handel. Kritikerna menar att biståndet och den politiska dialogen är dimridåer eftersom EU egentligen bara är intresserade av ett handelsavtal. Förespråkarna menar att så inte alls är fallet, den politiska dialogen är kanske den viktigaste ingridiensen i avtalet eftersom den kan få dessa länder mer demokratiska. EU och de olika centralamerikanska regeringarnas mål är att ett associeringsavtal ska vara framförhandlat redan till toppmötet i Lima, Peru, maj 2008. De flesta bedömare är dock eniga om att det blir svårt eftersom förhandlingarna ännu inte ens startat.

EU-kommissionen har jobbat fram ett utkast till mandat som de kan gå till förhandling med. Det är en normal process. Så gick det även till när EU förhandlade fram associeringsavtal med Mexiko och Chile. Mandatet skickas ut på remiss till EU:s medlemsländer som kommer med sina förslag på justeringar och dokumentet slipas sedan till så att alla är någorlunda nöjda. I denna process är hemlighetsmakeriet extremt viktigt. Det vore en katastrof för EU om deras förhandlingsposition blir känd innan förhandlingarna drar igång. När det gäller processen med Mexiko och Chile hålls till och med själva slutprodukten, alltså associeringsavtalet, fortfarande hemligt.

- Det är verkligen exceptionellt att mandatet har läckt ut, säger handelsavtalsexperten Suzan van der Meij från Programa de Incidencia en Europa para Centroamerica de Aprodev (PICA).

- I texten kan du väldigt tydligt se att delarna om bistånd och politisk dialog är oerhört allmänt hållna. Men texten om handel är klart störst till omfånget och mycket mer detaljerad.

Hur kommer detta att påverka processen?

- Det är svårt att analysera hur detta kommer att påverka förhandlingarna. Men rent generellt tror jag att vi som representerar organisationer inom det civila samhället fokuserar för mycket på EU. Jag håller med om att EU är den starkaste parten i dessa förhandlingar – men inte den enda. Det gäller att jobba gentemot de centralamerikanska regeringarna också. Det är viktigt att söka ett brett stöd för att påverka associeringsavtalet till att mer fokusera på demokrati och mänskliga rättigheter. Det gäller att dessa röster hörs ända in i förhandlingsrummet.

Asier Malax, som jobbar med politisk påverkan för Oxfam Honduras, har läst det hemliga mandatet och ser stora faror för de centralamerikanska länderna. För det första innehåller mandatet, enligt Asier Malax, en rad frågor som EU inte lyckats driva igenom inom ramen för WTO-förhandlingarna. Han anser att EU nu tar chansen att driva igenom dessa frågor bakvägen.

- Vi på Oxfam är mycket bekymrade över att frågor som väntas ingå i associeringsavtalet är mycket riskfulla för de centralamerikanska utvecklingsländerna, säger han.

- Det talas om full privatisering inom områden som vatten, hälsa och utbildning. Det handlar också om stora negativa effekter på miljön. Dessutom är innehållet i kapitlet om arbetarnas rättigheter verkligen tandlöst. Det här avtalet tar inte hänsyn till de centralamerikanska ländernas bästa och vi tycker att det borde stå i fokus.

Hur kommer detta att påverka processen?

- Allt man kan säga nu är bara spekulationer. Men så mycket kan jag säga att vi är väldigt oroliga för att civila samhället kommer att få för lite inflytande och insyn i processen.

Text: Fredrik Quistbergh