• Artist: Marinor Brito, ordförande Partido Socialismo e Liberdade (PSOL)
• Titel: Manifestation mot bombningarna i Gaza
• Längd: 3:01 minutes (2.77 MB)
• Format: Stereo 44kHz 128Kbps (CBR)

Giglia Becerra intervjuade Marinor Brito, ordförande Partido Socialismo e Liberdade (PSOL).

Varför denna manifestation?

“Denna manifestation är en solidarisk manifestation gentemot det palestinska folket, på grund av den avsky och motstånd som vi känner inför den massaker som det palestinska folket har fått genomlida. En Massaker som skett med stöd från framför allt USA som historiskt sett alltid ställt sitt lands ekonomiska intresssen och välfärd; framför människors intressen, människors frihet, människors rättigheter och de mänskliga rättigheterna. Därför är vi här, för att lämna över detta dokument som skrivits under av politiska partier från den brasilianska vänstern, organiserade sociala rörelser och det arabiska samfundet här i Belém. Detta så att det amerikanska konsulatet kan överlämna vår motståndsmanifestation och vårt krav på eldupphör, vårt krav på fred till den amerikanska regeringen. Då situationen har fört med sig svåra problem och konsekvensker för det palestinska folket.
Vi vill ha och kämpar för ett fritt Palestina. Vi vill ha och kämpar för världsfred. Här i brasilianska Amazonas, i Belém i delstaten Para, anser vi som hör till ”Partido Socialismo e Liberdade” oss skyldiga att visa denna solidaritet, att manifestera. Vi håller på att förbereda oss för att under det Världssociala Forumet (World Social Forum) hålla en global manifestation här i Belém till försvar för det palestinska folket.”

Vilka är de specifika kraven ni ställer?

“De specifika kraven är att USA drar sig ur och slutar stödja Israel i konflikten. Det stöd som dem hittills gett har bidragit till detta krig. Ett stöd som har massakerat och dödat det palestinska folket. I slutändan blir USA lika ansvarig och lika skyldig till massakern som Israel. Det specifika kravet är att USA upphör med det politiska och strukturella underhåll och stöd av massakern mot det palestinska folket”

Mundo Livre S/A, ett av Brasiliens största band, vill inte bara frälsa Sverige med sin musik. De vill också förpassa fattigdom och sociala orättvisor till historiens skräphög. Genom att samarbeta med Latinamerikagrupperna Fred 04, sångare i Mundo Livre S/A har alltid cavaquinhon nära till hands. Fotograf: Jedson Nobreinom kampanjen “Rent mjöl” får de en möjlighet att göra både och.

Det är inte bara det direkta fysiska våldet mot jordlösa, småbönder och lantarbetare som ökat i Brasilien det senaste decenniet. Utbredningen av sockerrörsodlingar för att tillfredställa den globala efterfrågan på etanol har också inneburit en radikal ökning av antalet personer som tvingas arbeta under slavliknande förhållanden. I ett Brasilien som stoltserar med ökad tillväxt och makroekonomiska framgångar ökar alltså samtidigt de mest ålderdomliga traditionerna, de som många hoppades skulle höra kolonialtiden till.
Den kristna jordrättighetsrörelsen CPT är en av de sociala rörelser som arbetar mycket med att uppmärksamma och bekämpa storjordbrukares användande av slavarbetskraft. För andra året i rad genomförde de under några veckor i april en informationskampanj i den region i delstaten Pernambuco där majoriteten människor försörjer sig på att hugga sockerrör. Syftet med kampanjen var att få folket att vara på sin vakt mot alltför vackra erbjudanden om jobb i de södra delarna av landet. För bakom tal om bra bostäder, gratis resa och hög lön döljer sig ofta motsatsen; arbetsförhållanden som kan jämföras med slaveri.Organiserade småbönder pratar med sockerrörsarbetare för att få dem att vara på sin vakt mot slavliknande arbetsförhållanden. Fotograf: Emma Jönsson

Efter att 19 brasilianska jordlösa lantarbetare tillhörande MST, de jordlösa lantarbetarnas rörelse, mördats av militärpolisen i Eldorado dos Carajas den 17 april 1996, utnämndes dagen till småböndernas internationella kampdag av det internationella nätverket Via Campesina, som organiserar småbönder, jordlösa och lantarbetare.
För MST står jordreformen överst på agendan, som medel för att nå det övergripande målet om ett rättvist Brasilien där ingen går hungrig och alla har sina sociala rättigheter garanterade. MST nöjer sig inte med den 17 april som kampdag, utan har i flera år mobiliserat sina aktivister för att mångfaldiga jordockupationerna och manifestationerna under hela april, en månad som i Brasilien blivit känt som "Röda april".
UBV/Latinamerika var på plats när MST genomförde en stor manifestation den 17 april i år, för att hedra de 19 som dödats och för att föra fram sina krav på bland annat jordreform, i delstaten Pernambucos huvudstad Recife. Folk från MST, de jordlösa lantarbetarnas rörelse, genomförde en stor demonstration i Recife i Brasilien den 17 april i år. Fotograf: Emma Jönsson

Den 17 april 1996 var en våldets dag i Brasilien. Militärpolisen i delstaten Pará dödade 19 aktivister från MST, de jordlösa lantarbetarnas rörelse, i Eldorado dos Carajas i den brasilianska Amazonasregionen. Det internationella nätverket Via Campesina, som organiserar småbönder, jordlösa och lantarbetare, utnämnde den 17 april till Småbrukarnas internationella kampdag, som ett sätt att hedra dem som dött i kampen för jordreform i Brasilien.
UBV/Latinamerika kommer i några radioreportage framöver att ta upp hur de organiserade lantarbetarnas och jordrättighetsaktivisternas utmaningar i Brasilien har utvecklats sedan Eldorado dos Carajas-massakern för tolv år sedan.

Det första programmet handlar om det brutala våld som jordrättighetsaktivister och småbönder utsätts för. Våldet är permanent. Den 30 mars avrättades ännu en MST-aktivist. Eli Dallemole som var ledare i bosättningen Libertação Camponesa i den sydligt belägna delstaten Paraná skjöts ihjäl i sitt hem. MST-bosättningen hade under lång tid hotats av en beväpnad privatmilis, som troligen arbetade på uppdrag av lokala storgodsägare i regionen. MST, den kristna jordrättighetsrörelsen CPT och andra sociala rörelser kräver nu att det senaste mordet ska utredas, för att inte bli ännu ett i raden av fall där straffrihet råder för dem som utövar våld mot småbönder och jordrättighetsaktivister.Marluce Melo från den kristna jordrättighetsrörelsen CPT berättar om motgångar och segrar sedan massakern för tolv år sedan. Fotograf: Emma Jönsson

Meri Clavijo var en av dem som svarade på enkäten.

José Antonio Maldonado var en av dem som svarade på enkäten.

Monica Romera var en av dem som svarade på enkäten.

Jonatan Laje var en av dem som svarade på enkäten.

Programmet ”Nuestras Voces” (Våra röster) produceras av kichwa-kommunikatörer från Ecuadors högland genom organisationen Ecuarunari och med finansiering från UBV. Programmen han hittills handlat om ursprungsfolksrörelsens förslag på förändringar i den nya grundlag som håller på att skrivas i landet. Det här är det tredje programmet och det handlar om migration, kollektiva rättigheter och gruvdrift.

Este programa se trata de que es la plurinacionalidad para el moviento indigena ecuatoriano. Escuchas las voces y conceptos de las luchas de la CONAIE.