- Jorden tillhör inte oss, vi är en del av den här jorden och måste därför försvara den mot de nya former av exploatering och tvångsförflyttning som vi är utsatta för, säger Manuel Aguilar, ungdomsledare som tillhör minoritetsgruppen Xinca. 

Att försvara moder jord är huvudfokus när ungdomsledare från ursprungsfolksnätverket Waqib’Kej håller presskonferens inför Ursprungsfolkens internationella dag den 9 augusti och den efterföljande Internationella ungdomsdagen den 12 augusti. Nätverket består av ungdomsorganisationer från tio regioner och lika många ursprungsfolksgrupper är representerade.

Ledarna har alla erfarenhet av att ha utsatts för eller sett andra ledare utsättas för förföljelse i arbetet mot det de kallar den nya kolonialiseringen.  

- Vi gör motstånd mot de megaprojekt som finansieras av Världsbanken och andra utländska investerare och de transnationella företag som etablerar sig i landet och tvingar bort människor från sin mark, säger Aguilar. 

Diskriminering och rasism är ett annat dagligt problem som ursprungsfolken utsätts för.  

- Det som vi, som unga och tillhörande ursprungsfolken, lider mest av är övergreppen mot vår jord och våra naturresurser och exploateringen av mineraler i gruvorna. Jag tror att många ser det som isolerade problem, men vi på landsbygden lever dagligen med de negativa konsekvenserna. Tidigare hade vi träd och vatten i överflöd, men numera måste vi avsätta tid för att hämta vatten och ved längre bort från husen, säger ungdomsledaren César Otzoy.  

Ett annat exempel på diskriminering som tas upp är den folkloristiska mediabild av unga tillhörande ursprungsfolken som sprids.

- En ung kvinna från mayabefolkningen med traditionella kläder är en vanlig bild av en tonårstjej tillhörande ursprungsfolken. Det är uppenbart att unga används i annonser för att locka till sig internationell uppmärsamhet. Vi tillåter inte att våra liv och vår kultur används för att locka turister till landet, säger Efraín Vicente från ungdomsorganisationen Mojomayas. 

Ledarna i ungdomsnätverket, Waqib’Kej, menar alla att det är viktigt att ILO-konvention 169 ratificeras i Guatemala och att FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter infogas i den nationella lagstiftningen för att stärka skyddet för ursprungsfolkens individuella och kollektiva rättigheter, såsom rätten till mark och inflytande. 

Enligt den senaste befolkningsräkningen från 1994 tillhör 42,8 procent av befolkningen i Guatemala ursprungsfolken maya, garífuna eller xinca. En vanligare uppskattning är dock att drygt halva eller ända upp till 60 procent av befolkningen, vilket är den uppskattning som används av bland annat den Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter och FN, är ursprungsfolk. I befolkningsräkningen användes en snäv definition av ursprungsfolk, nämligen utifrån vilket språk personerna talade. Majoriteten av ursprungsfolken har inte rätt till undervisning i sitt modersmål. 

Christin Sandberg